Hej!! Igår var jag, Philip och Julia på Kolmården och hade det skoj. Det enda tråkiga var att det helt plötsligt bestämde sig för att regna och åska, men det gick över efter en stund. Förutom det var det en jätterolig och härlig dag, så roligt att komma iväg lite ibland och bara göra något annat. Tigrarna hade jag kunnat titta på i hundra år, de är verkligen världens finaste!!!

 

Idag har jag verkligen inte gjort många meter. Det är supertråkigt hemma när Philip är borta 9 timmar varje dag, så jag försöker bara få tiden att gå tills han kommer hem och tills lönen rullar in nästa fredag. Haha, strategin är verkligen att om man ligger i sängen en hel dag så förlorar man i alla fall inga pengar... Men jag har i alla fall varit duktig och städat + diskat (känns dock som det är det enda jag gör numera), planerat lite i matväg och klippt och fixat alla mina fina blommor. Annars njuter jag för fullt av min sista semestervecka, eller försöker njuta i alla fall och inte stressa över att den snart är slut. Jag orkar verkligen inte åka tillbaka och jobba. Usch och fy för de två kommande veckorna som självklart innebär stängningsveckor...  Men hela dagen idag är i alla fall inte bortkastad för ikväll ska jag träffa min efterlängtade vän Louise, det ska bli så mysigt.♥

Snodde en liten lista härifrån, tyckte den var lite rolig. Min pojkvän börjar på sitt nya jobb idag, så nu kommer vi inte längre jobba tillsammans. Vi kommer dessutom jobba om varann mycket då han jobbar 7-16 och jag ofta 15-23. Är såklart inte superglad över just detta, men är väldigt glad för hans skull och hoppas verkligen han kommer trivas där. Som tur är så är det inte så länge kvar tills jag börjar plugga istället och då blir det ju perfekt. Men för att fatta mig kort så menar jag att jag kommer sakna min lilla mupp massor så här kommer ett inlägg om honom!

 

Hur länge har ni varit ihop?
I över 9 månader (?!). 

Hur träffades ni?
På vårt jobb, jobbet som nästan kan kallas för typ par-fabriken. Jag hade varit borta i Australien och kom hem i panik att alla på jobbet redan hade blivit bästis med alla nya som anställts, så jag tog sikte på Philip och bestämde att nån måste jag ju också ha som bästis (ursprungligen för att då ha någon som kan ta mina pass som jag vill byta bort, hahaha). Men sen föll jag ju pladask. 

Vem var mest på?
Jag tror jag, jag tog i alla fall fler "stora steg". Han var lite mer blyg♥. Men jag tror vi kände likadant hela tiden. 

Skedde några komplikationer?
Nje inte vad jag direkt kommer att tänka på. Det var ju lite svårt att göra det tydligt på jobbet att man gillade varann utan att känna sig helt patetisk och som att man skämde ut sig själv inför alla andra där. Så det var väl lite så att han t.ex undrade många gånger om jag bara behandlade honom "vanligt", som en vän, eller om jag kände som honom. En på vårt jobb hade t.ex. klämt ut sig att han märkte att Philip gillade mig men att jag "är sådär mot alla", muppigt, för jag var ju bombkär.  

Kan man få se något tidigt sms eller så?
Jag har suttit och läst igenom konversationer i typ fem timmar men nä, sorrey de blir inget...

Hur skedde dejtandet?
Det började ju bara med att vi fjantade runt på jobbet och hade verkligen världens roligaste jobbpass. Kommer verkligen ihåg ögonblicket när han stod och titta ner i den äckliga slasken full med matgrejer osv, vände blicken mot mig och med stora, jätteglada ögon tittade på mig och frågade "skulle du äta det där för en miljon?" och jag kände bara att okej jag tycker om honom så himla mycket. Sen blev det ju mer och mer att vi skrev då och då och sedan började vi åka till donken när vi hade jobbat sent och satt där till 04 på nätterna i barnklätterställningarna och pratade om allt mellan himmel och jord. Sedan fick vi för oss, när båda hade ledig helg, att why not go to Göteborg & Liseberg for the weekend.. Sedan började vi bara ses regelbundet. 

Hur blev ni ihop?
Alltså för mig har det faktiskt känts som vi varit tillsammans jättelänge, utan att riktigt liksom "dejta". Det kändes som det blev vi direkt, man behövde liksom inte fundera, allt kändes bara så rätt och så självklart. Men officiellt blev vi ihop 27:e september när Philip frågade vad jag tyckte att vi var, är vi tillsammans? Men redan då tyckte jag att vi hade varit ihop sedan länge, hahah. 

Vem sa jag älskar dig först och hur skedde det?
Det var Philip som skrev det först vid ett bråk, eller kanske inte bråk men jag var väldigt nere och ledsen. Det var väldigt fint i alla fall. Jag minns faktiskt inte vem som verkligen sa det först face to face, men det var säkert han också. Men det kändes aldrig jobbigt att säga det eller så, det var också bara en självklarhet. 

Bor ni ihop?
Ja, sedan snart 4 månader tillbaka. Det är verkligen det bästa jag någonsin har gjort. Jag tycker att vi har det så himla bra och jag kan verkligen inte trivas mer med någon människa än vad jag gör med honom. Att få somna och vakna brevid honom varendaste dag, det är lajvet. 

Vad är Philips bästa sidor?
Det skulle ta mig ett år, minst, att gå igenom allting som jag tycker om med den här människan. För mig är han bara perfekt. Han är så tålmodig med mig, han lyssnar och försöker förstå fastän jag är helt oförståelig, och han får mig inte att må (mer) dåligt över mina dåliga sidor. Han är så bra på att sluta fred efter att vi har bråkat och är noga med att inte lägga all skuld på mig. Men också är han bara en så himla snäll, fin, lugn och omtänksam person som jag verkligen känner att jag kan vara 100% mig själv med hela tiden. Han är inte bara min pojkvän utan också min bästa vän på alla plan och vi brukar skratta och ha roligt tillsammans.

Och sämsta?

Jag har egentligen ingen rätt att peka ut hans sämre sidor för mina är många fler och värre, men det skulle väl isåfall vara att han ganska lätt kan bli på dåligt humör, (exempel: igår gick vi en liten promenad och skulle äta mat, har en lång konversation, och plötsligt märker jag att han börjar svara som att han är irriterad. Anledning: han har solen i ögonen) och när han sen är argarg så är han riktigt jäkla ARG och skriker ur sig en massa saker. 

Alltså jag skulle typ vilja påstå att vi knappt har haft nåt "vettigt" bråk, som liksom har handlat om något vi verkligen varit oense om eller så. Det är väl oftast så att nån av oss blir på dåligt humör och att den andra inte heller är på något solskenshumör så det lätt smittar av sig och allt eskalerar därifrån enbart p.g.a. onödigheter eller helt enkelt missförstånd. Det blir lätt att nån av oss bara slänger ur sig nån kommentar i stundens hetta och den andra hakar upp sig på det i hundra år tills vi lugnat ner oss och skrattar åt att vi är hemska när vi är sura. 

Fjantar oss, hoppar upp och ner i köket, kallar varann jättekonstiga smeknamn eller myser på vår balkong.

Philip är mycket bättre på sånt där. Jag tror att jag tänker mer i huvudet än vad jag verkligen säger rakt ut till honom, men jag försöker bli bättre på det. Vi försöker nog stötta varann i allt och ge många komplimanger, men det känns som det har blivit kanske lite mindre när vi bor tillsammans. Men då kan man ju lättare visa genom handling istället. Men han är bäst på att säga att jag är fin och att han älskar mig, det får jag höra väldigt ofta.♥

Tack så himla mycket för att du orkar med mig varje dag, att du fortfarande tycker om mig och för att du ger mig fjärilar i magen. Jag saknar dig så fort du går ut genom dörren och jag tänker på dig hela tiden. Du får mig att se en mening med livet och jag ser verkligen fram emot en framtid med dig. Du får mig att vilja bli den bästa möjliga versionen av mig själv som finns.

 

Tack att du har stannat kvar. Jag hoppas verkligen att jag aldrig behöver gå utan dig för det tror jag inte ens att jag kan. 

Från en härlig kväll då det bara var du & jag på ett berg i solen. 

Hela veckan är fullspäckad för mig. Jag tycker att det är väldigt jobbigt, men samtidigt är det ju väldigt roligt. Jag måste bara försöka lugna mitt numera väldigt lättstressade hjärta som dunkar i racerfart så fort det blir mer än några saker att hålla koll på. 

 

Många saker har dock redan gjorts/bockats av: träffat Hanna som fyllt år. Av mig fick hon två hål i öronen som vi tjatat om så länge att vi ska göra. Numera har vi hela 7 hål var, men tror dock det kommer bli fler, haha! Jag och Philip har också hunnit skjutsa & hämta våra inneboende katter till veterinären och mötit upp vår kattanordnare för att hämta massa papper till nästa ägare. Vi har tvättat och städat. Jag har shoppat hundra (känns det som i alla fall) murgrönor och planterat på balkongen och lite här och var i lägenheten. Vi har lyxat till det med middag på Pinchos med mina föräldrar och även hunnit vara på personalmöte då vi åt riktigt god mat tillsammans och dessutom tävlade mot varann på Prison Island. Det var riktigt roligt! 

 

Kvar denna vecka blir en brunch imorgon hos Philips mamma då hans storasyster kommer hem efter över ett års tid i Australien! På lördag ska vi ha eventuella blivande ägare till våra jourhemskissar över för att titta, och på söndag ska vi hinna med en liten lunch också hos Philips mamma. Och på det ska vi stänga hela helgen på jobbet! Fullt schema med andra ord, inte många andningsrum, men klockan tickar hela tiden ner till semester!!

Idag har jag dragit världens största suck av lättnad, jag är äntligen klar med min naturkunskapskurs som jag läst på distans, deltid under 10 veckor. Jag behöver den för att vara behörig till sjuksköterskelinjen jag vill gå i höst. Gud vad jag har varit stressad, har typ inte varit mig själv alls, att försöka få ihop heltidsjobb, deltidsplugg och allt som heter livet har inte varit det lättaste. Men nu har jag klarat det! Ibland är jag bara för bra. 

 

Annat roligt som hänt på senaste tiden är att jag & Philip lite huxflux har blivit jourhem åt två supermysiga kissar. De ska bo hos oss tills de blivit sålda av katthemmet. De är lite jobbiga (läs: asjobbiga på natten då de typ kör maratonlopp skrikandes i hela lägenheten runt runt) men vi glömmer helt plötsligt bort det så fort de kommer mjauandes och pussandes och vill lägga sig mitt på en för att sova. 

 

En tredje fantastiskt bra grej är att skatteåterbäringen äntligen tagit sig in på mitt konto!!! Jag blev så lycklig att mina ben rörde sig helt okontrollerat in på plantagen där jag köpte upp allting i blommor. Okej nä inte riktigt, en stor summa flög rätt in på sparkontot, men det är verkligen sorgligt hur mycket glädje pengar kan ge en. Blommor med!

 

Jag är livets sämsta människa på att uppdatera här, men jag har verkligen inte tid till någonting! Känns som jag stressar mig igenom varje dag. Snart hoppas jag att det släpper lite åtminstone när naturkunskapskursen jag läser är slut för det tär på krafterna att jobba heltid och försöka få ihop det med att dessutom plugga på halvtid. Några dagar till av kämpande sen har jag förhoppningsvis klarat av det. 

 

Jag längtar så himla mycket till mina två semesterveckor som börjar ganska snart, bara att hålla i lite till. Det är för bra för att vara sant!! Nu har jag ju inte direkt världens längsta semester heller med bara två veckor, men för lilla mig som typ haft i genomsnitt max en ledig dag i veckan i typ 2 år så känns det helt underbart. Två veckor? Fullt betalt? Att inte behöva gå till jobbet en endaste gång? Ofattbart.

 

Har ju varit så off här att jag inte ens nämnt att jag varit i Wien och hälsat på Julia med tjejerna. Det var en liten minisemester och vi fick verkligen ett litet smakprov på sommaren, det var så varmt och skönt. Vi åt och drack en massa gott, shoppade och bara var lediga för några dagar! 

 

Hej vänner!! Det här sitter jag & myser med i detta nu; en god fruktsallad, mina fina rosor, lite tända ljus, en filt och snart en film. Kan inte bli så mycket bättre tror jag!

 

Blev kanske inte riktigt lika mycket uppdatering här som det var tänkt, men tiden går verkligen så himla fort nu att jag inte hinner med. Känns som att jag knappt har tid för alla saker jag vill hinna göra, och egentligen så finns inte så mycket ork heller. För mig känns det som att det har gått någon dag när det egentligen har gått tre veckor, det är jättejobbigt och ger mig mycket dåligt samvete över alla nära och kära jag knappt hör av mig till.. Hoppas verkligen att det släpper snart. 

 

En glad nyhet är i alla fall att Philip och jag numera kan kalla oss sambos (?!). Helt crazy men jätteroligt. Det känns inte alls konstigt eller ovant, vilket jag definitivt trodde det skulle göra. Självklart saknar man sin mammi och pappi och sina katter ganska mycket ibland, men de finns ju alltid här inom en mils radie. ♥ Ska självklart försöka visa er lite ur vår lägenhet asap, men just nu tänkte jag försvinna iväg i en film resten av kvällen. Puss å kram. 

Ibland är jag en sån hård, okänslig realist som tycker att dagar som alla hjärtans dag är pretty useless, men jag inser i alla fall ganska snabbt att det ändå är ganska mysigt. Egentligen borde man ju visa sin kärlek varje dag, men det är lite fint att man anstränger sig lite extra ibland. Jag myste med min Philip hela dagen, vi lagade god lunch, myste i soffan, tog en promenad i det härliga vädret och gav lite kärlek till några änder genom att mata dem haha! På kvällen lyxa vi till det med att gå ut och äta på finrestaurang. ♥♥♥

 

Alltså wow. Att det har gått typ två hela år snart sen jag senast skrev här. Tiden bara rusar förbi bokstavligt talat och man inser det alltid först efteråt. Att på bara tio sekunder tänka igenom lite snabbt vad som hänt under de senaste två åren och komma på typ femtiomiljoner saker säger en hel del. På typ 730 dagar händer pretty damn much. Jag har tagit studenten för fan!, fyllt 20 barre & fått springa runt inne på systemet, insett vilka ens riktiga vänner är, blivit kökschef på jobbet, lyckats charma till mig världens bästa pojkvän, färgat håret och även varit ute i världen och flängt lite på en backpacker-resa med Ida i två månader till Thailand och Australien. Det sistnämnda skulle man ju kunna skriva en hel bibel om, skäms lite att jag inte bloggade under den här tiden! Skrev som tur var dagbok istället så man kan minnas alla roliga små detaljer. Men gud i havet vad glad jag är över den resan i alla fall, även om allt inte var en dans på rosor som man kanske drömde om innan så lärde man sig otroligt mycket om life och om sig själv, vi upplevde helt sjuka saker som att vi (!!!!) hoppade fallskärm, dök i stora barriärrevet, sov på en båt mitt ute i ingenstans under stjärnorna, surfade (trots min extrema hajfobi), badade i vattenfall och volontärarbetade, för att bara nämna några. Det var så värt allt slit vi lagt ner på att försöka tjäna ihop så mycket kosing som bara gick och det var värt att vi sedan lyckades spendera vartenda öre av det hahaha. Det var verkligen en fantastisk resa som jag är så himla glad över att vi faktiskt åkte iväg på. 

 

 

Om man ska ta upp pojkväns-delen igen så kan jag göra en liten snabb genomgång av det också. En liten mupp bestämde sig en dag för att börja på mitt jobb och sedan vips så var vi här där vi är idag. Så känns det i alla fall, haha! Nu är det ju snart ett år sedan han började, återigen går tiden hur fort som helst, och vi har snart varit tillsammans i 5 månader. Det började på så bra sätt det bara kan, vi klickade direkt och blev jättebra vänner först, vi tyckte om varandras sällskap och hade nästan för roligt på jobbet, sedan insåg vi nog båda ganska direkt att vi ville ta det längre. Jag var egentligen ganska trött på killar men jag kunde bara inte motstå this one hehe. Nej men åh, skulle ta mig förevigt om jag skulle försöka förklara varför och hur mycket jag tycker om honom, men han är verkligen bara världens bästa. Han får mig att skratta och må bra precis varje dag, han gör mitt liv mycket bättre helt enkelt. Med dig så känns allting så naturligt. Det är så himla konstigt att en dag så kommer en ny människa in i livet och det kan förändra precis allting. Kan inte ens föreställa mig mitt liv utan honom, jag hoppas verkligen att det aldrig kommer en dag där vi inte längre går hand i hand. Jag älskar dig!!

 

Annars så jobbar jag i princip varendaste evigaste dag, finns inte mycket tid över till annat tyvärr - det tråkiga livet med heltidsjobb. Men för det mesta känns det som att vara hemma när jag är på jobbet, har ju i princip bott där i över ett år nu. Om man skulle räkna på det så skulle jag faktiskt inte bli förvånad om antalet timmar spenderade på jobbet är fler än timmarna spenderade här hemma, ett tag fick jag till och med jobb-stopp av min rc för jag jobbade alldeles för mycket, haha! Men jag trivs för det mesta himla bra och känns kul att jag sedan några månader tillbaka är kökschef, om inte annat så låter det bra på cv:t sen. Motivationen just nu är att bara knega knega knega och få ut en så hög lön som möjligt så att ett lägenhetsköp inom en snar framtid blir möjlig. Jag har säkert tagit rekord i antalet uppdateringar per dag på hemnet, otålig som jag är letar jag irriterat efter den perfekta lägenheten. Men det är ju en lång process; när man väl hittat någon man verkligen gillar så ska man ju lyckas vinna budgivningen också. Men jag kämpar på! Egentligen är det ju ingen stress, men bara tanken på det gör mig så glad... att få göra en liten omstart av sitt liv och ha sitt eget helt enkelt. Bara vara vi två. Men självklart är det blandade känslor & tankar, när jag precis nyss nästan vann en budgivning - då blev det känslokrockar deluxe i hela kroppen. Jag ville det så mycket men var samtidigt helt vettskrämd. Men jag känner verkligen att det är dags för det steget nu och det var länge sen jag var så taggad på någonting som jag är på det här. Man ramlar in på sida efter sida med sängar, soffor, mattor, garderober m.m. och jag blir till och med sugen på att gå och köpa diskmedel & badrums-rengöring???

 

Ja, det får man väl kalla en snabbrepris av mitt liv då från våren 2015 tills nu. Ni har väl inte missat så mycket egentligen, det viktigaste får jag visa er sen. När mina vänner började blogga igen kände jag att jag nog borde haka på trenden, det är ju både skönt och roligt att bara få skriva av sig lite då och då. En stor fet kram på er allihopa som fortfarande läser här! 

 

Här är det dött, jag vet, men jag måste bara slänga upp ett inlägg idag. Igår var jag och Hanna på 5 seconds of summers konsert och det tog verkligen alla rekord. Det var absolut värt varenda krona för VIP-biljett, att stå ute i regn i timmar & sedan tryckas ihop så hårt att man var så nära på att kräkas för att få stå allra längst fram vid bandet vi fangirlat över alldeles för mycket & alldeles för länge, hehehe. 

Kan inte förstå att ca 8,5% av 2015 redan har gått. Januari är över på bara en sekund känns det som, men jag har faktiskt haft en riktigt bra månad. Jag behöver kanske inte dra alla trettioen dagar i detalj men månaden och året firades ju in på nyår som var jättelyckat. Vi hade fixat ihop god middag hemma hos Julia och hade det sedan roligt ute på stan. Två vänner har dessutom fyllt år i januari, Felicia firades över en middag på Grappa och Jalina firade vi med mys hos henne innan vi drog en sväng till Pitchers. Det har också varit kallt och sjukt mycket snö ute den här månaden så jag har åkt skridskor på sjön och åkt pulka + grillat korv + druckit varm oboy med fina vänner. Det har också hunnits med väldigt många fikastunder under de här trettioen dagarna haha, så många att jag inte vågar tänka på hur mycket pengar det blir totalt. Annars har tiden fyllts ut med träningar, många pass på katthemmet, plugg och många godis+film mys med mina vänner. Riktigt bra har det varit och jag håller tummarna för att februari blir minst lika bra. 

Jag har ganska länge velat bjuda några vänner på en god och mysig brunch, och nu har ett perfekt tillfälle visat sig! Mina föräldrar ska bort om ett tag så då ska det minsann bli av, om några vänner vill komma, förståss. Det här är vad jag hittills har bestämt att jag vill bjuda på - så himla gott! 

 

Min lördag blev faktiskt inte så tråkig som jag först hade trott, jag myste hemma hos Julia ett tag med tjejerna. Tyvärr lär min söndag bli tråkig istället, ska vara duktig och försöka förstå lite mer matte... men jag var i alla fall till katthemmet idag, så en helt bortkastad dag är det inte. :-) 

Fick ett par gråa urbanears av min bror i julklapp, så himla fina! Blank Space med Taylor Swift spelas om och om igen just nu. :-) Ska passa på och önska er alla ett gott nytt år också, hoppas ni hade det bra på nyår och att 2015 blir bäst. Jag hade det finfint, vi började med god middag hemma hos Julia innan vi fortsatte vidare på andra roligheter. Jag är så himla redo för ett nytt år, det är så skönt att få vända blad och ha en nystart! Även om det egentligen inte är någon skillnad på dagarna eller livet bara för att det blir ett nytt år, så är det skönt att tänka så och få lämna 2014 bakom sig på gott och ont. Nu håller vi tummarna för att det här blir ett toppenår!