Här har ni mitt lilla hjärta som bor hemma hos oss. Hon är jobbig och muppig och konstig men jag älskar henne (oftast). Hon är så fin och speciell, det är bara att det blir lite för intensivt med energifyllda kissar i vår lilla lägenhet. Att ha en kisse som tokspringer från vägg till vägg i hundra km i timmen i en halvtimme i sträck blir tillslut uppstressande när man försöker sitta och plugga, haha. Dock charmar hon mig ganska lätt och gör att jag glömmer alla hennes jobbiga sidor genom att springa helt studsande av glädje mot mig när jag ropar på henne, genom att bli så himla glad när jag orkar kasta en pingisboll trettio gånger på rad eller genom att börja skrika och sträcka in tassarna under dörrspringan varje gång jag stänger en dörr om mig. Dock har vi kanske, äntligen, hittat en blivande ägare åt henne nu. Blir såklart väldigt sorgligt också, hon känns ju lite som min katt. Som jag har kämpat och kämpat med henne för att få bort den fräsiga vildkatten från skogen ur henne. 

 

Annars då? Jo jag sitter här och flyr pluggandet en stund. Jag orkar bara inte mer i hjärnan nu. Det blir så himla jobbigt och motigt tycker jag när man känner att det inte riktigt ger någonting ändå att sitta och plugga. Jag har precis blivit klar med min hemtenta, så där får jag faktiskt ge mig en klapp på axeln, men jag har fortfarande de två värsta sakerna framför mig. På tisdag har jag ett jättejobbigt seminarium, som jag verkligen inte kan någonting till. Och på torsdag är det salstentan, och jag fattar inte ett dugg. Men jag kör på genom att ta en dag i taget och försöka orka med. En sak som är säker är i alla fall att i nästa kurs kommer jag vara så himla exemplarisk och göra allt så himla lätt för mig själv redan från början inför hemtentor och tentor o.s.v. Nu har jag fått göra allting tre gånger om känns det som, bara för jag inte lärt mig saker ordentligt, inte skrivit ner saker ordentligt och inte antecknat varifrån jag ens läst saker. Men efter torsdag kan jag förhoppningsvis pusta ut lite! Jag längtar till dess och hoppas att ni andra har det lite lugnare än mig.