the end

Jag ber om ursäkt om jag drar ner er i min negativitet just nu men bloggen är nog ungefär mitt enda sätt att få ut lite känslor, och det här är trots allt min blogg och om jag inte får skriva om mina egna känslor här så blir det lite konstigt. Dessutom vet jag att några av er har följt vårt förhållande sedan typ två bloggar tillbaka så det känns som att jag borde berätta för er också. Men tycker någon att det är pinsamt att jag skriver om sånt här här på bloggen så kan ni skippa det här inlägget. 
   Efter tre och ett halvt år tillsammans gick jag och Simon idag skilda vägar. Det har känts väldigt jobbigt ett bra tag nu så jag antar att det var dags att vi gjorde slut men när det verkligen har hänt så förstår man allvaret i det. Ibland undrar jag hur folk överlever sånna här saker, jag fattar att det låter helt sjukt för människor som aldrig haft ett förhållande eller aldrig gjort slut men man ger verkligen personen sitt allt och sen är det bara över, bara sådär. Hur går man från att ha spenderat flera dagar i veckan i över tre och ett halvt år tillsammans, till att inte träffas alls? 
    Ju mer man tänker på det, dessto ledsnare blir man. Det är inte bara det att jag inte kommer ha någon att krama eller pussa på, sova brevid, utan det är allt annat också. Jag har ingen som kommer smsa gulliga saker längre. Jag har ingen att prata med på kvällarna. Jag har ingen att kolla på alla serier med. Jag kommer inte vara hemma hos honom mer, jag kommer inte träffa hans familj som varit min andra familj i tre år. Jag har ingen att baka oreo pops, pannacotta eller cheesecake med. Jag har ingen att gå ner till Konsum och köpa massa godis med. Jag har ingen som kommer hålla om mig och säga att han älskar mig. Jag har ingen som kommer massera bort alla mina knutar i ryggen, klia på min rygg eller ge mig skön fotmassage till TV:n. Jag kommer aldrig mer få skratta till allt roligt vi sagt när vi sovit och lyckats spela in. Vi kommer aldrig igen sjunga vartenda ord till Eminem-låtar högt, tillsammans i bilen. När jag går in på godisland kan jag inte längre köpa hans favoritsorter. Jag har ingen att hålla i handen. Alla små, små detaljer som har fyllt ens liv kommer vara borta. Jag kommer inte längre vara "Simons tjej" utan jag är numera singel. Alla som sagt "asså ni är sånna som kommer vara tillsammans livet ut, det vet jag" jag är ledsen, men ni hade fel. 
   Det kommer ta tid innan allt känns okej, innan alla tomrum har fyllts. Det kommer ta tid innan man slutar känna sig så jävla ensam. Men jag ska vara okej. Jag ska må bra, jag ska skratta och ha roligt. Jag ska försöka se ljust på livet under mina ögonlock som just nu är uppsvullna till dubbel storlek. Om andra klarar detta så ska jag också göra det. Men först får jag gråta, att låtsas som ingenting hjälper ingen. Man måste tillåta sig själv att vara ledsen. Jag läste någongång att när ett förhållande tar slut så ska man sörja det som att en nära vän dött. För det är ju det som har hänt, något av det viktigaste och mest betydelsefulla i ens liv har precis dött. Det hjälper inte att strunta i det. Det var fjorton åriga Lovisa som gick in i det här, och nu kommer arton åriga jag ut. Tack för tre komma fem sjukt bra år. Jag har haft det så bra. Jag kommer sakna dig. Och jag hoppas du också blir bra, för att se dig ledsen var det allra jobbigaste. Vi har sårat varandra tusen gånger om, men den här gången kanske jag sårade dig lite mer. Jag vet inte. Förlåt. 
  Självklart vet man ju aldrig vad som händer i framtiden. Kanske blir alla känslor och tankar lite mindre förvirrande. Kanske blir det som förut eller så blir det inte det. Jag hoppas bara att både han och jag blir lyckliga, vare sig det är tillsammans eller inte. 
   
 
Tilda Larsson

Hej Lovisa! Ver inte om du minns mig men jag har följt din blogg i flera år och har mejlat dig om hjälp med kärleken för något år sedan. Vad du än går igenom kan jag nja mig samma sak. Jag kan sätta mig i din sits och förstå.
Blev så ledsen när jag läste detta att jag började att gråta... Vad som helst, skriv till mig. Finns på Facebook, mejl.. Vad som helst. Ibland är de skönt att skriva med någon som inte dömer än, som inte känner än. Du är grym Lovisa! Glöm inte det. Xoxo puss <3

Svar: Åh hej Tilda, självklart minns jag dig<3. Jag minns att jag hade någon mejlgrej men jag minns inte så mer än så, jag hoppas att jag svarade dig bra.. :(
Vad söt du är, jag har också gråtit kan jag säga haha:( Tack så mycket för att du bryr dig!<3
//Lovisa

2014-08-26 / 18:59:30
Karin

Gud vad fint skrivet av dig Lovisa! Vi känner inte varandra och har bara hälsat några fåtal gånger men just nu känner jag så starkt med dig. Jag och min pojkvän, som man inte längre kan kalla pojkvän, har också gjort slut nyligen. Också på grund av att jag sårat honom. Jag vet inte än hur det kommer sluta för oss än eftersom båda är väldigt förvirrade just nu. Men om det slutar på det sätt som för oss ifrån varandra så ska jag tänka på dig och din fina text. Jag ska försöka vara stark och tänka på att jag inte är ensam. All styrka till dig från en, näst intill, främling. Många och STORA kramar!

Svar: Åh, tack fina du. Vad glad jag blir av att läsa det här, men också så himla ledsen för er skull. Jag hoppas verkligen att det löser sig, men gör det inte det så finns jag och min text kvar här! Kram!! <3
//Lovisa

2014-08-26 / 19:01:13
http://karinkakis.blogg.se/
Jarina

Styrkekram!

Svar: tack så mycket jarina<3
//Lovisa

2014-08-26 / 19:18:22
http://jarina.fi/
Bianca

<3 <3

Svar: <3<3
//Lovisa

2014-08-26 / 19:21:06
http://biancaseptember.tumblr.com
Cajsa Tapper

Starkt, modigt och moget skrivet av dig Lovisa. Jag vet inte hur det känns, men jag vet hur det är att komma över saker, och människor tar allra längst. Men efter dem där orden - som säkert var mycket jobbigt att skriva - är jag säker på att du kommer klara dig fint. Ta din tid och kämpa på ♥



Svar: Tack bästa bästa bästa Cajsa <3
//Lovisa

2014-08-26 / 19:49:47
http://lovelycajsa.blogg.se
Tovvsan

Gjorde samma sak med min kille för ca en månad sen. Vi hade varit tillsammans såå länge, och sen tog det bara slut. Det gick inte. Men jag lovar dig, första tiden är hemsk. Men det blir bättre, oavsett ålder och mognad så är man totalt förstörd först, men det blir bättre!
Var stark! Du klarar det! Livet är ljusare än man tror. What doesn't kill you makes you stronger :)
Kram.

Svar: Väldigt tråkigt att höra, men jag är glad för din skull att det har gått så bra för dig. Livet blir inte alltid som man tänkt sig men det brukar ju trots allt lösa sig väldigt bra. KRAM <3
//Lovisa

2014-08-26 / 20:01:04
http://tovvsan.blogspot.se/
anna

Mycket sorgligt men samtidigt superfint skrivet av dig. Jag förstår hur du känner dig för jag vet exakt hur det känns att ha någon så nära och jag har själv varit nära att förlora min älskade flera gånger. Jag hoppas att du klarar dig igenom detta och orkar kämpa vidare fast livet känns så jäkla surt. Många kramar.

Svar: Tack snälla Anna! Jag håller alla mina tummar för er. <3
//Lovisa

2014-08-26 / 20:27:09
Emma

Åh! Har följt din blogg i typ 3 år och har alltid tyckt ni va så fina ihop. Trodde också ni skulle vara tsm länge, men det blir inte alltid som man tror. Och det viktigaste är att må bra! Kram på dig, känner ju inte dig men jag lider med dig!

Svar: Vad glad jag blir av att höra det & det du säger är så sant! Kram <3
//Lovisa

2014-08-26 / 21:09:07
http://emmalottaa.blogg.se
Sofia

Styrkekramar ♥

Svar: <3
//Lovisa

2014-08-26 / 21:39:01
http://skimmer.blo.gg
Josefin

Åh vad sorgligt att läsa. En dag kommer det att kännas bättre Lovisa!<3 Här är två av mina favorittexter av min favoritbloggare jag brukar läsa ibland:

http://rodeo.net/niotillfem/2008/12/om-att-gora-slut-med-nagon/

http://rodeo.net/niotillfem/2012/06/dagboksutdrag/

Massa kramar <3

Svar: åh så fint, tack<33
//Lovisa

2014-08-27 / 21:28:30
http://josefinb.blogg.se
Celine

2014-08-27 / 22:06:09
http://celinelf.se
Jalina

love you lovisis <3

2014-08-30 / 09:39:12
Lovisa

Du är och kommer förmodligen alltid vara en av mina favoritbloggerskor. Även om jag inte känner dig så känns det som du klarar allt!! Massor med kärlek till dig, kram <3

Svar: men ååååååh vad glad jag blir, tack så himla mycket!! kramkramkram<33
//Lovisa

2014-09-01 / 13:57:33
http://lsphoto.blogg.se



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


Blogg:


Kommentar: